Igår var över till mig och vi skulle ha en liten spelkväll. Han var lite nyfiken på Flatout som jag skrev om tidigare, så vi satte på det. Vi körde lite ströbanor och det var skoj, men vi hade ju inga bra bilar.
Så vi satte igång karriärläget och körde varannan gång, trimmade bilen och hade oss. Satan vad skoj vi hade! Det är precis lagom mycket trixande med bilen för att man inte ska förlora sig i RPG-liknande uppgraderingscykler samtidigt som själva racingen är ren och skär arkadglädje. Jag har ju ratt ill Xboxen så med den i knät och med pedalerna låsta mot kistbordet så turades vi om att sitta i biofåtöljen och spela på den 130 tum stora duken med full HD-upplösning via projektorn.
Detta kan faktiskt ha varit en av de bästa spelupplevelserna jag har haft. Det var så otroligt skoj och jag insåg hur mycket jag saknar att spela spel med någon. Frågan är om jag och Stillman ska strunta i filmkvällarna helt i fortsättningen och bara spela spel. Äkta glädje när båda har problem med en specifik bana och vi måste komma på andra eller första plats för att kunna få pallposition i cupen. Vi sliter som djur och försöker få till kurvorna så effektivt som möjligt och blir imponerade eller häcklar varandra när vi sitter och rycker i ratten.
Jag kommer ihåg när jag och Stillman satt på mitt rum och spelade Amiga... Sensible Soccer, Lotus Turbo Challenge och många andra skojiga spel jag inte ens minns längre. Detta var minst lika skoj. Heja!
