Grymt, sa grisen
Ibland undrar jag vem det är som kommer på alla dessa "roliga" historier från början. Man ser dem överallt, det finns oftast en "roliga hörnan" i veckotidningar, porrtidningar och andra former av tidningar. Där folk får skicka in sina roliga historier, historier som
"Den tankspridde professorn kom hem och lade kläderna på sängen och lade sig själv dubbelvikt över stolen".
Är sånt skoj? Har någon INTE hört den? Hur kommer det sig att dylika historier fortsätter dyka upp igen och igen?
Är sånt skoj? Har någon INTE hört den? Hur kommer det sig att dylika historier fortsätter dyka upp igen och igen?
Och det är väldigt sällan jag tycker att någon av dessa ens är avlägset kul, kanske mest på grund av att de flesta är bara liknande de som redan finns.
"Vad är höjden av dumhet?
Att sälja bilen för att få råd med bensin."
Men jag menar, hallå?? Är svenskarna så pass dumma att dom går på det där, och inte märker att det är sällan någon har något nytt att komma med? Hela vår omgivning florerar ju av dessa historier, släktträffar och sånt, så fort någon ska berätta en rolig historia så drar dom en sån där.
"Hur får man en katt att låta som en hund?
Man dränker in den i bensin och tänder på."
Det där var ju ens skoj första gången man hörde den, humor som illustrerar brandmord på ett djur finner jag sällan skojigt.
Nej, fram med riktig humor, intelligent humor, humor som får en att tänka, humor som tar en på sängen. Vi kan inte gå omkring och skratta åt vad prosten sa till den unga flickan som blev med barn. Det är inte skoj.
Tack o adjö, nu ska jag lägga mig dubbelvikt över stolen.
