Nu är det slut, ingen mer Star Wars saga. Sista delen har rullat upp på bioduken och avslöjat det sista, berättat allt.
Star Wars Episode III: Revenge of the Sith var en helt underbar film. Helt underbar. Lätt den bäste av alla tre prequels. Härligt mörk och hopplös.
Jag ska inte dra några spoilers här, men jag ska bara säga att de sista femton minuterna av filmen var så mycket Star Wars att det pirrade i hela kroppen. Det kan kännas fel att endast femton minuter förtjänar en sådan beskrivning, men det var helt rätt. Hela filmen övergick i en övelämningsfas till Episode 4 och allt kändes mer och mer hemma.
Musiken, känslan, fotot och effekterna var alla en symfoni av behagligheter. Skådespelarinsatserna var riktigt bra rakt igenom, och Haydenssen kändes väldigt trovärdig som en person som vacklar inför den mörka sidan.
Direkt efter att filmen slutade så var önskan att se Episode 4 otroligt stor, vilket är ett underbart betyg - det kändes som om filmerna knöts ihop och framförallt hörde ihop mer än någonsin i slutet, vilket ju är helt rätt.
Kort och gott - filmen var fullkomligt underbar.
