Vad innebär det att växa upp, vad innebär det att mogna och bli äldre? Jag tvivlar på att det räcker med ett radhus på 132 kvadratmeter, men det hjälper en inse vad som håller på och händer med en.
Det här huset är antagligen en av de största affärerna jag och Tina kommer göra i vårat liv. Inte bara prismässigt, utan även känslomässigt, det är gamska tungt att vara husägare. Tänk på allt som måste fixas med ett hus.
Det här huset är antagligen en av de största affärerna jag och Tina kommer göra i vårat liv. Inte bara prismässigt, utan även känslomässigt, det är gamska tungt att vara husägare. Tänk på allt som måste fixas med ett hus.
Så vad innebär det att mogna, att man har fast jobb och bil? Eller att man har insikt nog att inse att det INTE handlar om fast jobb och bil. Vissa tolkar det annorlunda, för vissa är karriären och statusen det viktigaste, hur mycket pengar dom tjänar i månaden jämfört med sin kollegor. För vissa är detta tecken på hur långt skridna dom är i sin egna utveckling.
Jag vet inte riktigt vad jag själv tycker, jag tycker också om att ha en stadig inkomst förståss, och det är trevligt att ha ett ordentligt hus, men jag hoppas ändå att jag inser att det är mer som behövs innan man kan vara nöjd med sig själv, för jag ÄR nöjd med mig själv. Det är nog det viktigaste med att utvecklas, skulle jag tro. Att man hela tiden är nöjd med ens egna val och ens egna vägar. Så man inte i efterhand ångrar saker man gjort. Sen kan man ha hur många bilar som helst eller hur hög lön som helst, innerst inne vet man att man inte är nöjd.
Men sen blir man ju misstänksam själv, när man helt pltösligt har gått och köpt hus, och SVOSCH så är man vuxen, eller? Man tittar liksom runt hörn för att kolla så det inte är några karlar i greå kostymer som ska komma med formella papper som säger att jag minsann inte alls är vuxen ännu och måste lämna tillbaka huset. Ibland ser man på hela situationen i tredjeperson och undrar om den där korthåriga killen som äger Spikverksgatan 158 tillsammans med den där underbara flickan bredvid honom verkligen är JAG? Jag, den lilla killen som hade speciella "hemmakläder" som jag fick ta på mig efter skolan. Jag, den lille killen som kissade i sängen när han var liten, och var mörkrädd som tusan. Jag, den lilla killen som kysstes för första gången på ett disco och blev mest rädd när flickan stack in en TUNGA i min mun. Ja, den lille killen som satt och beundrade min första egna hundralapp i runt tjugo minuter.
Tiden går fort, minsann. Hoppas jag hinner med.
