Det finns inget jag kan skriva som inte redan skrivits om kärlek. Kärlek måste vara världens bredaste ämne, alla kan tala hur länge som helst om det och om sin egen relation till det. För det är just det som är unikt med kärlek, ens egen relation tilll det, vissa är nöjda med så lite för att vara trygga och andra är så kräsna så dom spyr.
Själv har jag upplevt kärlek i många former, ingen glömmer ju bort sin första kärlek, som oftast är med den flicka (pojke) man förlorade oskulden med. Det är underligt hur stor påverkan det har egentligen på känslorna för den personen. I alla fall så var det så för mig, jag blev jättekär i henne efter det, från att ha tyckt om henne en hel del innan. Det är underligt.
Men även om Kärlek är världens bredaste ämne, och alla känner till den, och alla har upplevt den, mer eller mindre, så blir man lika omtumlad varje gång. Lika förvånad, lika berusad. Kärlek vänjer man sig aldrig vid, eller gör rutin av.
Jag blev just vält, eller jag snubblade, eller föll in i kärlek, det var inget som planerades eller som sade till i förväg att "Hej, det är jag som är kärlek, jag tänkte komma över, du kanske skulle sitta ner.". Utan den kom farande i 200 knyck och välte mig i farten, dunkade rakt in i mitt huvud och fyllde mig. Jag har fortfarande inte fattat det egentligen, frågan är om det någonsin går att förstå. Det är som att vinna tio miljoner på lotteri (Ja, DET kan nog både jag och ni relatera till, duh). Man har en rationell punkt i huvudet som säger att "Nej nej, sånt där händer inte dig, du måste ha tagit fel". Men sen vaknar man upp av att jordens underbaraste kvinna kysser en, svårt att förstå liksom.
Jag är yr, väldigt yr, av allt. Kärlek är den tyngsta drogen, och degenererar alla sinnen på ett speciellt sätt. Jag behöver ingen LSD om kärlek är sån här. Jag behöver ingen alkohol, jag är kär.
Hejsan, du har kommit hem till Jonas, tyvärr kan han inte komma i kontakt just nu, han är kär. Men lämna ett meddelande efter pipet så kanske han kan höra av sig senare
Mmmmmm
