Jag förstår inte att han lyckats lura hela våran värld, vår käre lille herr Potter. Men det är ju tämligen uppenbart att han är en lurendrejare som åker snålskjuts på sina föräldrars goda namn och sina lekkamraters godtrohet.
Det slog mig inte förrän jag fick se den andra delen i sagan om Harry Potter, nämligen den om hemligheternas kammare. Harry Potter återvänder till magiskolan och alla som går där är som vanligt hänförda av hans närvaro. "Åååh, det är ju Harry Potter, världens mest fantastiske trollkarl"
Jo hallå ni. Ser ni inte? Han är fejk!
Vad som tycks undgå dessa lättlurade ungar är att Harry Potter knappt vet vad som är fram och bak på en trollstav. Grabbhalvan trollade ju inte mer än två gånger i den senaste filmen. Vilken amatör! Han trollade när han "slogs" mot Malfoy och när en spindel höll på att käka upp hans kompis. Det var allt. Hur imponerande är det egentligen?
I båda filmerna har Harry klarat skivan, inte genom att använda magi, nej utan i den första för hans hud innehöll kärleken från hans föräldrar (eh?) och i tvåan för att han stack en tand i en bok. Inte ett uns magi inte. Till och med jag hade klarat av det (ni anar inte hur mycket kärlek jag har från Tina i min hud).
Nej, detta kräver åtgärder. Vi måste alla enas och gå i strid mot falsk marknadsföring av magibarn. Vi förväntade oss en besvärjelsekrängandes trollkarl men fick en tafatt unge som knappt kan sitta kvar på en sopkvast!
