Att svika sig själv
2009-04-09 -
0
gunga
Att förlora mig själv var det största sveket
Att inte hitta mina egna tankar i mitt huvud
Att vandra på gator med rätt namn men fel färg
Att måla tavlor med torkade tårar
Det är en iver som byggs upp inuti
Att hitta ut från labyrinter byggda av smärta
Att forcera barriärer konstruerade av tvivel
Det är tårar som ska fällas för att hitta ut
Och väl därute känns jag knappt igen
När spegeln skrattar åt min nakna hud
Men ärren där vittnar om min färd
Från grå oceaner till min egna friska luft
Men det är en styrka i att finna mig själv
Att stå där och känna fingertoppar bulta
För jag har energi jag förlorade för länge sedan
Som strömmar genom blodådror som tåg
Låt det inte dö, låt det inte förgås
Får inte glömma min låga, den brinner nu!
Låt inte regn kyla den, nätter gömma den
Jag är fri nu, som aldrig förut
Måste följa min iver, låt den visa vägen
Den är det starkaste jag har
Välta världen med den, skölj över husen
Måla himlen med mig själv, för att synas
Jag är ett krig och jag är offret
Jag har återuppstått från slagfältet
Men jag har släppt mitt maskingevär
Och mina fotsteg kan få det att blomma
Mer i Dikt
bristningar i tinningarna Frglgg mig Ditt hjrta sjunger snger Att svika sig sjlv En Speciell Tjej Fr mycket sten i min ryggsck Jag kunde ha hrt ditt hjrta gallopera